Ett kryckmongo

Vardag

Jahopp, då tar jag mig fram på kryckor för tillfället... Var i Kungälv i helgen med mina vänner där jag ramlade och skadade foten. Och den kvällen när jag gick och la mig så kunde jag bara inte sova för att jag hade så otroligt ont. Fy fasen, sov inte en endaste blund. Så hörde av mig till mamma tidigt på morgonen och hon körde mig till akuten! Kände att det var lika bra att kolla upp den då jag hade alla symptom för att den var bruten. Men i Kungälv var det lång kö till akuten så åkte hemåt till Borås och satte mig på akuten där istället. Och efter många timmar utan mat och sömn så konstaterades det att jag inte hade någon fraktur utan den var enbart ordentligt stukad. Sån otrolig lättnad! Såg ett rent helvete framför mig om foten hade varit bruten. Så mycket omständigare livet hade varit då. Nu blir det bara omständigt under en kort period. Så ja nu haltar jag runt och tycker synd om mig själv typ. Det är ju så oerhört frustrerande att allting går så långsamt, att jag får så ont i händerna av kryckorna samt att foten aldrig slutar värka... Håller alla mina tummar och tår för att det blir bättre snarast. Orkar inte med detta längre! Har inte tålamod för att ta mig fram långsamt, hehe.
Det mest problematiska just nu är stallet! Bara att gå till busshållplatsen tar mig just nu 30 minuter istället för 10 samt att jag inte har så mycket att bidra till i stallet. Framförallt tar allting så otroligt lång tid. Som tur var har jag världens bästa kille som hängde med mig till stallet och gjorde allt det som jag inte klarar utan honom. Bästa <3.

Gillar

Kommentarer

Mamma mu
,
Bästaste du kämpa på! Var rädd om Richard han är guld 💖