En hemsk natt

Jag måste verkligen få skriva av mig lite för är så oerhört trött på min kropp. Ni som ogillar gnäll kan hoppa över att läsa detta inlägget, haha. Men som ni alla vet vid detta laget så har jag sedan jag var liten haft väldiga knäproblem. För många år sedan blev det sagt att jag hade PFSS vilket är knäbesvär många tjejer har. Det är helt enkelt knäskålssenan som är överansträngd. Men för några år sedan så blev det ändå mycket bättre mot vad det någonsin varit och jag tänkte tanken att det kanske skulle bli bra för gott.

När jag var i Åre i slutet av januari detta året så fick jag ju sjukt ont i mitt knä igen. Inte så att jag utsattes för något specifikt trauma där mitt knä skadades utan det kom stegrande ganska fort och blev fort väldigt dåligt. Väl hemma från Åre hade jag skitont. Kunde knappt gå och sökte hjälp efter några veckor. Började träna hos sjukgymnast, gjorde röntgen och startade stötvågsbehandling. Ingenting visades på röntgen och det konstaterades att det återigen handlade om PFSS. Enligt min sjukgymnast så behövde jag därmed vila knäskålssenan för att sedan börja vänja den med ansträngning igen.

Nu såhär ganska många månader senare så är det klart att det har blivit bättre mot hur det var efter Åre. Men det har samtidigt absolut inte blivit bra. Känns som att jag står och trampar sand då jag inte kommer någonstans nu. Jag kan inte rida och jag har jätteont efter ett vanligt jobbpass. Dessutom har problemen utökat till att jag både får väldigt mycket låsningar i min rygg och att jag har konstant ont i min höft. Jag gissar på att besvären hänger ihop.

Inatt har det varit helt fruktansvärt. Har vaknat tusen gånger av att jag haft så otroligt ont överallt och jag orkar verkligen inte med det längre. Det är helt ohållbart att ha det såhär. Kan knappt röra på mig för att det strålar, knakar och gör så oerhört ont. Känner mig helt förlamad om nätterna. Idag bokade jag en tid hos en ny sjukgymnast så får vi se om de kanske har en annan teori om hur man kan gå tillväga för att jag ska bli bra. Jag själv tror inte att vila är lösningen utan snarare hårdträning. Det är ju helt logiskt att kroppen faller samman när man aldrig någonsin utsätter den för ansträngning mer än min enda knäövning som jag ska göra varannan dag. Man måste ju ha muskler för att kroppen ska kunna orka bära upp sig själv. Innan har jag ändå försökt att träna övriga delar i kroppen samtidigt som jag vilat knät för att ändå vara lite stark men nu vågar jag inte göra det alls då jag är rädd för att förvärra det i rygg, knä och högt. Så vi får hoppas att den nya sjukgymnasten kan hjälpa mig! Har aldrig någonsin känt mig såhär svag.

Gillar

Kommentarer

Mamma mu
,
Stackars min lilla älskling 💖 det gör mej så ont att det inte blir bra!! Hoppas denna sjukgymnast kan göra något för dej!! Puss