Här kommer ett hej från en sjukling!

Igår var det min födelsedag och jag vaknade upp till sång och frukost på sängen av min fina kille klockan sex på morgonen innan han gick till jobbet. Älskar honom så mycket <3. Kände dock redan då att jag inte mådde bra. Hade ont i magen, kände mig febrig och var väldigt förkyld (gissar att det är konsekvenserna av en helg i tält på Smögen,hehe). Men jag försökte äta frukosten så gott det gick, kramade honom hejdå innan han gick till jobbet och jag kämpade mig bort till stallet. Tänkte att jag kanske skulle må bättre av lite frisk luft. Det hela slutade dock med att jag fick sjukanmäla mig från jobbet och istället tillbringa dagen hemma i soffan. Satt mest och slökollade på diverse olika program på TV och tiden gick så långsamt. Värmen i lägenheten bidrar ju inte direkt till att jag mådde bättre om man säger så. Jag bokstavligt talat smälte bort.

På eftermiddagen kom Richard äntligen hem och som jag saknat honom. Jag blir så lätt rastlös när jag är själv och ännu värre är det när man inte riktigt kan hitta på något. Vi hade egentligen planer på att äta på restaurang och kolla på bio på kvällen men det kändes inte riktigt lägligt eftersom jag mådde så dåligt. Istället gick vi till Tugg och köpte med oss mat hem och kollade på film i soffan istället. Vi fick göra det bästa av situationen helt enkelt! Och så himla mysigt ju. Vi såg The Greatest Showman som var riktigt bra!

Jag har svårt att formulera mig varför men kan tycka att det känns obekvämt att fylla år. Antar att det mest beror på att jag inte vill att människor ska känna sig tvingade till någonting då jag själv inte har några förväntningar. Det är liksom bara en liten födelsedag och ogillar den uppmärksamheten som det skapar, haha. Men är så tacksam över Richard som firade mig så fint och för alla gratulationer jag fick under dagen av nära och kära! Blir alldeles rörd.

Tre bilder på mig och Richard från Kreta <3.

Den senaste tiden så har jag fått en sån otroligt stark längtan upp i sadeln igen. Jag har en sån enorm motivation och längtar efter att få sätta ihop veckoplanerna, rida riktigt kämpiga pass, ha träningsvärk och att få se framsteg efter vår träning. Känna att min kondition blir bättre i samma takt som Deddan bygger mer muskler. Det jag drömmer mest om är att få hoppa igen. Det hade varit så himla roligt att kunna nå hela vägen dit igen att man kunde skutta över lite hinder ibland. Men det är en lång väg dit. När Deddan flyttade tillbaka till mig så var redan mitt knä väldigt dåligt och han var otroligt mager. Så planen var helt enkelt att vi båda mer eller mindre skulle vila oss i form. Jag ville att Deddan skulle komma till ro i det nya stallet och få mer hull och enligt min sjukgymnast behövde knät vila. Dock gick det väldigt trögt angående att få honom att gå upp i vikt och ännu trögare för mig att bli bra i mitt knä. Men när Deddan fick komma ut på sommarbetet i juni så kom vändningen och har lagt på sig så himla bra under sommaren. Så glad för det då det tidigare varit ett stort orosmoment för mig.

I och med att Deddan gått upp så bra i vikt så överväger jag att smått börja rida igen även om alla mina problem med knä, höft och rygg kvarstår. Jag orkar helt enkelt inte vänta mer och tror stenhårt på att äldre hästar egentligen mår bra av att ha lite muskler samt för att motverka stelhet. I alla fall när det gäller en häst som Deddan. Känner att jag har alldeles för mycket motivation för att nöja mig med att leda honom fram och tillbaka till stallet och eftersom jag ändå inte gör några större framsteg med dagens rehab så kan det lika väl vara. Då ser jag ingen anledning att inte rida så länge det inte förvärrar något.

För mig är det dock otroligt viktigt att jag håller mig fast vid min egen princip om att jag inte längre ska pressa mig själv vad gäller Deddan. Så som jag gjorde när jag var yngre. Känner jag att jag inte hinner, att min kropp inte fungerar eller liknande så ska jag inte tvinga mig själv upp i sadeln. Deddan har det bra oavsett och ridningen är enbart ett plus.

Under fredagen så jobbade jag hela dagen. Jag jobbade först ett pass i den ena butiken och sedan sprang jag över till den anda butiken för att jobba en stund där med! Kom hem vi sjutiden megatrött och till färdiglagad middag. Tror aldrig jag har uppskattat det så mycket som då. Bästa bästa Richard. Vi kollade en stund på Johan Falk men mina ögonlock ville inte hålla sig uppe så vi gick och la oss tidigt istället. Var så trött.

På lördagen gick jag upp tidigt för att jobba ett relativt kort pass. Slutade vid 12, drog mig hemåt en snabbis för att byta om för att sedan ta bussen till Göteborg! Skulle nämligen äta lunch tillsammans med min otroligt saknade vän Matilda! Hon bor annars i USA men är hemma nu över sommaren innan hon åker tillbaka till USA för att plugga till hösten. Det var SÅ mysigt att träffa henne. Så roligt att få höra hur hon har det därborta på andra sidan Atlanten, att få berätta om hur jag har det, att få en liten catch up helt enkelt. Vi kollade även lite i affärer också utan någon större framgång. Det var liksom inte så intressant med kläder i förhållande till att få umgås med Matilda!

Jag åkte hemåt till Borås på eftermiddagen och vidare direkt till stallet. Hittade ett blödande sår på Deddan som jag fick ta hand om. Som tur var såg det redan bättre ut när jag var där idag under söndagen! I stallet mötte jag upp Veronica som sedan sov över hos mig. Vi hade lite planer om att kanske gå ut men slutade med att vi gjorde hemmagjord pizza hemma och bara tog det lugnt istället. Väldigt välbehövligt! Och när klockan ringde i morse innan jobbet så uppskattade jag verkligen att jag hade fått ordentligt med sömn, hehe. Så himla skönt dessutom att jag jobbade ett kort litet pass på fyra timmar (men dubbelt betalt p.g.a. OB wohoo). Resten av dagen har jag och Richard bara umgåtts och det har varit så skönt. Slängt skräp, gått i lite affärer, veckohandlat, han följde med till stallet och så. Under veckorna går vi ofta om varandra då han jobbar tidigt och jag jobbar sent. Det är lite trist att det blir så och just därför var det skönt att vi fick en hel dag ihop bara vi två.

Den gångna veckan var egentligen min semestervecka och jag skulle befunnit mig på Rhodos just nu med mina vänner. Men av flera olika anledningar fick jag avbeställa min biljett. Gick helt enkelt inte ihop med jobbet! Istället blev det allt annat än en ledig vecka. Jobbat mycket övertid! Den kommande veckan blir däremot relativt lugn som det ser ut som just nu. Blir jag erbjuden extrapass så ska jag givetvis ta dom men finns inte behovet så spenderar jag gärna tiden hemma med att fixa. Om inte vädret är fint såklart, då jobbar jag hellre på brännan ihop med Flora Wiströms bok, hihi.

Ha en fin vecka trettio <3.